Jag undrar om någon av er läsare kan hjälpa mig med att förklara ett begrepp.  

Vad betyder begreppet unikt/unik när det gäller en hund i avelshänsende när det gäller prazsky? Har länge tyckt att var och varannan uppfödare av rasen beskriver sina avelsdjur eller kombinationer som unika och det är ju verkligen inte unikt... så vad betyder det egentligen? 

Jaha nu har ytterligare en parning genomförts i rasen där inavelsgraden blir högre än vad den skulle bli mellan halvsyskon. Bilden här ovanför säger ju egentligen allt.

Jag hoppas att SKK tillslut kommer att ta ett beslut och faktiskt sätta en maxgräns för vad som är tillåtet när det gäller inavelsgrad! Det verkar ju onekligen som att några uppfödare av prazsky krysarik har svårt att se att deras rekomendationen på maximalt 6,25% inavelsgrad som speciellt betydelsefull.

Tre av årets tolv månader har gått och aveln i rasen ser redan rätt tråkig ut, men med tanke på hur tidigare år varit så borde det ju inte förvåna någon. Det är tråkigt att se hur uppfödare av rasen inte verkar vilja inse att det faktiskt finns bra vetenskaliga belägg och forskning som man kan stödja sin avel på för att hålla en liten population så frisk som det är möjligt. Inte heller verkar uppfödarna vilja inse att det finns alltför många anekdotiska exempel från resten av hundvärlden över vad som händer när man inte följer dessa.

Jag undrar egentligen varför man som uppfödare väljer att överanvända ett enskilt avelsdjur, para ett avelsdjur med dennes närra släkting eller ta flera kullar på exakt samma avelskombination igen, jag menar det finns ju faktiskt andra avelsdjur att välja på? Är det ren okunskap om vad effekterna innebär, en tro att ens uppfödning är entt undantag eller beror det på något annat?

Filmen som jordbruksverket har publicerat är inte specielt lång och därigenom inte speciellt informationsrik. Jag vill dock ändå säga att jag gillar intiativet att använda detta media för att försöka få ut information till allmänheten.

Det kan finnas många fördelar med att göra så mycket information som möjligt så tillgänglig och lättuggad som möjlig. Jag hoppas verkligen att jordbruksverket kommer att göra många fler liknande filmer i allt från hur deras eget arbete ser ut till vilka krav som finns för hållande av djur. Finns informationen lättilgänglig som på denna film så torde färre personer "missa" att ta till sig av den kunskap som är tänkt att förmedlas och ingen kan i alla fall skylla på att det är för "jobbigt" att ta till sig.

Här nedan är en liten film från senaste Crufts.

Låt mig säga så här, det är inte är ett under att hundavel och utställningar får så mycket skit, som dessa får. Ja fördelen med att få se sådana här filmer gör ju i alla fall att man kommer ihåg varför man håller sig så långt borta från denna ytterst patetiska hobby som man bara kan. Stackars hundar!

Man kan fråga sig vad det är som gör att folk finner de kortnosade raserna så söta och bedårande, med tanke på hur fruktansvärt missbildade och sjuka dessa djur är på grund av sitt extrema utseende. Det finns mycket som tyder på att människor faller för dessa extrema kortnosar är starkt förankrad i vår egen biologi.

Människor finner saker som liknar våra egna barns rundhuvade utseende tilltalande.

Den främsta anledningen till att vi finner människobarn söta är att de har egenskaper som vi generellt finner söta som stora ögon och platt ansikte, dessa egenskaper påverkar vuxna människor så de känner ett behov av att beskydda och ta hand om dem. Andra djurungar har ofta exakt samma typ av utseende och deras föräldrar reagerar på deras näpna utseende på samma sätt. Vi människor för lättare över våran vilja till omvårdnad på djurungar och vuxna som liknar spädbarn helt enkelt eftersom dessa djur påverkar vårat behov av att vårda på samma sätt som spädbarn.

Stephen Jay Gould hävdade att det är därför som Disneys tecknare ritade sina karaktärer på ett sådant sätt. Musse Pigg ser väldigt söt ut för många av oss, även om hans kortnosade utseende egentligen inte liknar någon form av mus eller råtta. Man kan även tycker jag se kopplingar till Anime och Manga, där oskyldiga barn och kvinnor oftast ges ett rundhuvat utseende medan krigar karaktärer och onda får ett mer skarpskuret utseende.

Även Konrad  Lorenz  hävdade att vår reaktion på djur som liknar människobarn var så stark att den ofta får konsekvenser i hur vi ser på djur. Djur som inte liknar spädbarn så som Kameler ses som reserverad och högdragen medan kaniner, ekorrar och liknande ses som gulliga och trevliga djur.

I den tredje raden, ser man två typer av hundar. Människor tenderar generellt att finna hundar som ser mer ut som den till vänster mera tilltalande, vilket kan vara en orsak praktiskt taget alla domesticerade hundar har kortare nosar i förhållande till deras skallar än vad vargar gör.

Vi finner bracysyphaliska raser söta av samma anledning som vi finner Musse pigg söt, men skillnaden ligger i att Musse är en seriefigur som inte lider av sitt extrema utseende, det gör däremot de kortnosade katt och hundraserna.

I början av detta århundrade, trodde många att hundar härstammar från den neolitiska mellanöstern.  Hypotesen kring hur vargen blev domesticerad hade gått från jaktkompanjonen till att bli mer förknippad med en del ”skräpteorier”, man har haft spekulationer att vilda vargar ska ha sökt sig till mänskliga bosättningar för att leva av våra förfäders soppor. En anledning till varför man gick ifrån jaktkompanjonsteorin låg i att man ansåg att primitiva människor som levde som jägare/samlare omöjligt skulle ha kunnat klara av att domesticera hunden.

Ur denna teoris soppvargar ska sedan våra förfäder ha valt ut de mer tama neoteniska vargarna och tillslut avlat fram protohundar.  I sanningen så borde det i denna domesticerings paradigm vara så att hundar är domesticerade relativt sent, mest troligt efter den tidigaste utvecklingen av jordbruket, eftersom det skulle det ha behövas tillräckligt med resurser i sophögarna för att tillräckligt många vargar skulle kunna födas av denna kost. Här kan man se att det finns ett problem då hunden enligt de flesta genetiska och arkeologiska källor faktiskt funnits mycket tidigare än jordbruket.

Det finns ytterligare flera problem med denna teori, bland annat det faktum att många djur, inklusive många arter av vilda hunddjur som räv och schakaler, lever i vår närhet med att bland annat på att stjäla mat från våra sopphögar. Dessa har inte blivit domesticerade, neoteniska eller fått mindre hjärnor eller käkar som ett resultat av detta leverne. Genom att jämföra nordliga vargar och våra tamhundar och den skillnad som finns mellan dessa så har nämligen dessa skillnader ansetts som bevis för sopptipsvargens ursprung, man bör dock tänka på att jämförelsen mellan hjärnans storlek ger ett felaktigt resultat när man jämför mellan inhemska hundar och större nordliga vargar. Jämfört med de sydliga vargar som hundarna mer sannolikt härrör ifrån så får man en mer rättvis jämförelse. När det gäller schakalen så har de troligen haft en mycket längre tid på sig att leva på mänskliga sopor än vad vargar har på grund av att vi helt enkelt har delat livsrum i Afrika mycket längre.

Mot den mellersta delen av det första decenniet av det tjugoförsta århundradet, kom Savolainen stora mitokondrie DNA-studier ut och föreslog att hundar istället tämjdes i ostasien, så småningom förädlas denna teori till sydöstra Kina. Som jag förstått av en föreläsning som Savolainen fört så kan han se ursprung till hundens domesticering i en mer födo-anknyttet sammanhang, området där han anser att hunden domesticerats så äter man nämligen fortfarande hund, det ger ju förvisso en än mörkare bakgrund för våra hundars ursprung än den som ger en bild av våra hundars förfäder som likt råttor äter på sopptippen.

Att våra förfäder inte var så kinkiga som många av oss västerlänningar är med maten utan även kunde tänka sig att äta djur som varg eller tidiga hundar betvivlar jag inte, jag har dock svårt att se att man valde att hålla så potentiellt farliga rovdjur enkom för att ha dem som en del i kosthållningen, många mycket enklare och mycket mindre farliga djur, får, getter eller grisar torde i ett sådant sammanhang varit mer troliga som det första domesticeringsförsöket.  Att man kan ifrågasätta hur och varför i Savolainens och soptipsteorin betyder inte att man nödvändigtvis har fel i sin när och var del av densamme.

 Ett problem med Savoinens var och när är de arkeo-osteologisiska fynd av mycket tidiga protohundar. Den första av dessa var upptäckten av en onormal varg skalle från Goyet Cave i Belgien.

Denna skalle blev ursprungligen dokumenterad redan på artonhundratalet, men en studie från 2008 visade att den var mycket mer liknar en domesticerad hund. Skallen var daterad till 31.700 år sedan, men när dess mtDNA undersökts fann man att de inte kan hänföras till något levande varg eller hund. Ingen av de europeiska vargar som är daterade till den tiden i den studien var relaterade till levande vargar eller hundar (åtminstone när det gäller deras mtDNA).

Många forskare har sett på Goyet Cave "hunden" som en avvikande varg.

År 2011, så var det en annan hundliknande skalle som återfunnits i Razboinichya grotta i Altai bergen i Ryssland. Den ansågs ha levt för 33.000 år sedan. Detta djur ansågs vara en protohund, som flera forskare bara trodde var bara ett tidigt försök till domesticering som sedan övergets när den senaste istiden tydligen skulle tvingat människorna att ge upp sitt tidiga försök att hålla husdjur.

När man nu i början av år 2013 DNA undersökte Altaiskallen och jämförde den med den hos hundar och vargar så fann man denna var närmare släkt med de förcolombianska och modern domesticerade hundarna man undersökt än med vargar.

Så det tyder på att detta djur var en mycket tidig domesticerad hund, vilket gör att tiden för domesticeringen kan få skjutas bakåt mycket det med en mycket lång tid och att platsen kan ifrågasättas. Är hunden domesticerad så pass mycket före det neolitiska jordbruket såg sin början så kan man ifrågasätta att våra hundars ursprung står att finna i sopphögarna eller som en del av maten, det är mycket troligare att våra hundars ursprung står att finna mer i den romantiska bilden av en spjutbärande jägare och hans hund.

Människor och hundar har levt ihop en lång tid och med fler studier så kommer vi närmare att bevisa hur länge och därigenom vad det var som gjorde att vi började tämja vilda vargar.

Källa:

More Than Man's Best Friend by Jarrett A. Lobell and Eric Powell http://archive.archaeology.org/1009/dogs/

The Goyet Dog  http://www.naturalsciences.be/active/sciencenews/archive2011/goyet/index_html

A 33,000-Year-Old Incipient Dog from the Altai Mountains of Siberia: Evidence of the Earliest Domestication Disrupted by the Last Glacial Maximum

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0022821#pone.0022821-Musil1

Vi har nog alla hört om teflonkullorna som numera finns (USA) att köpa till de stackars hanhundar som får depression och börjar ifrågasätta sin manlighet när husse och matte låtit veterinären ta bort deras testiklar. Nu har ytterligare ett framsteg i plastikoperation kommit för att förhöja våra hundars välbefinnande.

Numera finns även "revolutionerande" PermaStay öronimplantat för att korrigera trasiga, fel böjda eller mjuka "osäkra" öron som annars skulle stå rakt. Hundens öron ska tydligen kunna korrigeras oavsett djurets ålder, ras eller placeringen av felet i örat. Korrigeringen av öronen genom att man för in ett kirurgiskt nät. PermaStay är enligt tillverkaren helt omöjligt att spåra när operationen väll är läkt och det ska hålla hela livet för ett djur.

Detta är ju en naturlig utvekling av alla dessa tejpade öron som man ser överallt hos uppfödare där det är ytterst viktigt att hundens öron, hänger står eller har rätt sorts tipp. Nu kan man fixa problematiska öron genom en enkel operation och hunden blir fin och rastypisk. Människans fåfänga verkar inte ha några gränser för var så säkra att tejpa öron eller att till och med skönhetsoperera hundar är enbart viktigt för ägarens fåfänga.

Bilderna är ärligt stulna från http://www.neuticles.com/permastay.php

Utklipp från Hundsport nr 3/2013

Nils-Erik Åhmansson skriver igen om vargjakt i sin ledare för Hundsport, är man förvånad? inte direkt eftersom det verkar vara ett stående inslag i alla hans ledare. Lite tradigt att hela tiden behöva läsa om denne mans varghat och motstånd mot en svensk natur med stor biologisk mångfald.

Just nu beklagar han sig över att hör och häpna att de elaka ”antijaktorganisationerna” på juridisk väg lyckades stoppa licensjakten på varg i väntan på beslut från förvaltningsrätten! Visst är det hemskt att vargjakts motståndarna har använt sig av sina juridiska rättigheter och ifrågasatt om det är juridiskt tillåtet att avliva svenska vargar i dagsläget? Inte? Nej det tycker jag faktiskt inte att det är direkt. Vi får förvisso se vad förvaltningsrätten beslutar i detta, om naturvårdsverket gjort rätt eller inte, men att gnälla över att någon utövar sina juridiska rättigheter är bara fånigt och giver honom ingen heder. Det borde snarare inte komma någon som en chock i en rättstat. Jag kan tipsa ordföranden för SKK att enkelt göra lite google sök, på Wiki så står detta om förvaltningsrätten.

”Förvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol, vilket innebär att den prövar frågor där myndigheter utövat sin makt som påverkat eller rört enskilda vare sig det rör fysiska eller juridiska personer.”

Detta bör ju förklara för honom varför organisationerna som är för en svensk vargstam som är värd namnet faktiskt gjort som de gjort och anmält naturvårdsverkets licensjakt. Förvaltningsrätten ska alltså skydda enskilda personer mot myndigheters beslut, känns väll rätt logiskt att organisationer som anses ha rätt att stå för Sveriges rovdjur faktiskt söker detta?

Åhmansson verkar för övrigt ha problem med hur EU styrs och vilka syften som ligger bakom EU. Jag vet inte varför han så villigt vill upplysa om sin okunskap, men det får stå för honom. För det första så har den så kallade EU tjänstemannen bara hotat att OM licensjakt utförs i Sverige så KAN det vara läge att dra Sverige inför domstol, hot om rättsliga efterföljder är inte detsamma som att förhindra ett land att ta vilket beslut det vill. EU skapades av många orsaker och däribland för att reglera marknaden och fungera som ett fredsprojekt, men att han sedan i sin ledare erkänner att han inte visste att EU även hade andra syften känns ju lite onödigt i dagsläget, han hade ju kunnat kolla på wikipedia där också så hade han säkert sätt att EU har många andra viktiga syften.

Det gläder mig faktiskt herr ordförande att du faktiskt ber om ett domstolsbeslut för det är just det som dina hatade antijaktmotståndare försökt få till, detta eftersom de vill få reda på om myndigheterna genom sitt beslut om licensjakt bryter mot lagen, för det är just det i Sverige så anses inte ens myndigheter stå över lagen.

Disnyfiering innebär att man bland annat ger andra icke mänskliga varelser, mänskliga drag och karaktär. Man tolkar djurs beteenden utifrån våra egna sätt att vara. Har man träffat på tillräckligt många djur så vet man att att dom inte är ett dugg ”mänskliga” och har ,man mött tillräckligt många människor för att veta att dom kan ”bete sig som djur”.

Rovdjur är inte små gulliga kelgrisar, de är i många potenteillt farliga djur som gärna skulle se dig och dina husdjur som en del av menyn. Men även om dessa varelser kan vara farliga så har även de rätt att leva och dela vår jord. Utan rovdjur i naturen så skulle den inte längre vara vild och full av skönhet.

Vi behöver inte beskriva våra vilda djur som om de var en del i en Disneyfilm för att de ska ha ett existensberättigande. Vad vi behöver göra är snarare att beskriva de vilda djuren så som de är, både de egenskaper vi finner smikrande och de vi finner horibla och frånstötande. Vi måste inse att vi har ett val antingen lär vi oss om hur vi ska kunna existera med vilda djur i vår närhet , utifrån deras beteenden och behov, eller så om vi hela tiden försöker att interagera med de vilda djuren enbart på våra vilkor så kommer konflikter och problem hela tiden att uppstå. Vi måste ta vara på vårt intelekt och empati om vi inte vill att framtiden kommer att bli en fattigare och mycket tråkigare värld där våra barn bara kommer att se de vilda djuren på film.

Vi ska inte romantisera och förmänskliga vilda djur och naturligtvis kan vi ha vilda djur, även rovdjur som varg i Sverige. 

Men självklart ska ingen inbilla sig att det inte har ett pris. Man kommer inte att kunna vistas i naturen på fullt samma sätt när det finns vilda farliga djur i skogen som man kan göra om de inte fanns där. Det ska man vara medveten om och inte romantisera djuren, vi kan inte bli chokerade och förvånade när djuren beter sig som just det, djur. Vi måste förstå och kunna förutspå de vilda djuren.